Allt fler reser till mer eller mindre exotiska platser. Det krävs ingen ansträngning att resa jorden runt, men det kostar pengar vilket gör att ressugna får leta nya sätt att finansiera sina upplevelser.

 

Precis som möjligheterna att resa ökar, uppkommer fler och fler sätt att resa på. Många, främst unga, vill inte betala dyra pengar för ett opersonligt hotell och är mer intresserade av att lära känna nya människor, gärna lokalbefolkning.

Ur dessa nya sätt att resa har en våg av kollaborativ konsumtion tilltagit. Det är ett nytt samlingsnamn på något som funnits i alla tider; kort sagt innebär det att dela på resurserna. Det kan handla om att ge bort, dela, hyra och låna. Grundprincipen är att det är tillgången som är det väsentliga, inte själva ägandet.

Det finns ett antal webbsiter som kombinerar kollaborativ konsumtion med resande. Couchsurfing och Wwoof (World Wide Opportunities on Organic Farms) är några. Andra varianter är att hyra ut ett rum eller hela boenden som man inte själv använder. Just uthyrning är vad det amerikanska företaget Airbnb sysslar med. Sedan starten i augusti 2008 har Airbnb samlat på sig uthyrare i 34 000 städer i 190 länder och de förmedlar över tio miljoner övernattningar per år.

Affärsidén är enkel och innebär en community och internationell marknadsplats där människor kan annonsera ut, upptäcka och boka unika boenden runt om i världen via webben, från en iPhone eller iPad. Airbnb själva tar några procent av den utbetalda hyran från värden och lite mer av gästen mot att de tillhandahåller service som kundtjänst och community. Ett lätt sätt att tjäna lite penar på sitt extra utrymme och att visa upp det för en världspublik som Airbnb själva uttrycker det. Uthyraren är den som sätter hyresnivån.

 

 

Framtiden för Airbnb tycks ljus med få orosmoln. Dock har ett fåtal kritiska röster börjat göra sig hörda på olika platser runt om i välden. T.ex. i San Fransisco, Airbnbs hemort, genomfördes en omröstning den 4 november 2015 ifall tjänsten skulle begränsas i staden eller inte. Anledningen är den stora bostadsbristen och att hyrorna i San Fransisco anses vara bland de högsta i USA, något kritiker bland annat skyller på tjänster som Airbnb.

Förslaget innebar att en värd endast kunde hyra ut sin bostad max 75 nätter per år. Nej-sidan hävdade tvärtemot att bostadskrisen i San Francisco inte kunde lösas genom att begränsa Airbnb eftersom endast en bråkdel av stadens invånare är medlemmar i communityt. Enligt inofficiella siffror röstades i alla fall förslaget ner med knappa 55 % mot.

I Berlin har stadsdelen Pankow redan förbjudit uthyrning av bostäder för egen vinning och flera andra städer i Tyskland tittar på liknande lösningar.

Hemma i Sverige finns än så länge inga kritiska uppror, dock har vissa uthyrare stött på patrull vad gäller Bostadsrättslagen. Många bostadsrättsinnehavare missar att uthyrningsformen är att betrakta som en andrahandsuthyrning och att ett godkännande från styrelsen krävs. En korttidsuthyrning anses i många fall inte som ett giltigt skäl och kan därför nekas. Skulle man välja att hyra ut ändå finns en liten men obehaglig risk att man blir av med nyttjanderätten till sin lägenhet.

Airbnb själva rekommenderar så klart att man kontrollerar med sin hyresvärd eller bostadsrättsförening vilka regler som gäller innan man hyr ut.